Coronahypokondri…

Igår var jag ute mest hela dagen, i skuggan, kändes ok, visst svettades jag, fick lätt huvudvärk, men åt lunch och kompenserade och drack vatten, medicin i rätt tid o dos. En härlig dag som slutade med att streama ett avsnitt av ”Trädgårdgårdsmästarna”, innan sängen väntade.

Vaknade i morse med en tung känsla i kroppen, frös, törstig, tvingade mig ner till kylskåpet, där min medicin förvaras. Dosökade och blev plötsligt rädd för att jag skulle ha fått Covid-19..

Tror att det beror på min ovilja och fruktan över att min käre man, kommer att resa på jobb, i Stockholmsområdet till veckan. Bävar både för att han ska få corona och/eller dra det med sig hem..

Men i ärlighetens namn är jag egoistisk, tänker, här är jag i självkarantän och han åker på jobb i ett känt Covid-19 område! Surt sa räven….

Tänka optimistisk

Jaha, hur gör vi nu? Tänka ljust, ha tillit..

  • Köpa kylbox – behöver ej handla.
  • Handsprit
  • Medtag dryck.
  • Cigg?

Hoppas på att en viss flockimmunitet uppstått i Stockholm.

Dessutom har min man inte haft en sjukdag pga förkylning på över 15 år! Funderade i morse, varför? Kanske för att de har svetsvisir och det tydligen inte funkar att jobba m förkylning m hosta el snuva, dvs, alla stannar hemma, per automatik!

Dessutom nu, ännu mera..

Orkar inte gå ut, njuter i uterummet under fläkten. Jag verkar bli sjuk av för mycket värme. Denna gång bara lite vätskebrist och fryskänsla i kroppen, o huvudvärk, inget som inte vatten, ett täcke o en Treo klarar av att bota. Skönt, lugnet infinner sig …

Fuck Corona!

Allt påverkas av Corona.

Bilen är sönder, grejerna har tagit evigheter att få hem, ifrån Tyskland. Ännu inte landat på utlämningsstället. Allting påverkas av Corona, leveranser av allt ifrån medicin till bildelar, verkar det som? Min man får jobba i princip hur mycket som helst, utländska arbetstagare, entreprenörer är fast, antingen i sitt land eller i Sverige och kommer inte in utan karantän till sitt hemland. Andra blir permitterade eller uppsagda från sina arbeten. +70 och riskgrupper ”stannar hemma”, övriga rekommenderas att hålla distans och tvätta händerna, som åtgärd, samt tänka sig för både en och två gånger innan man reser inom landet.

Coronafika.

Igår gjorde jag och min man en tårta, med tanke att göra en bilfika, med några av våra bästa vänner.. Sagt och gjort, en hembakt tårtbotten, vaniljkräm, sylt och banangrädde med marsipanlock över. Min käre make fick dekorera. (LOL)

Fuck Corona
Dekorerad med känsla

Åkte hemifrån med sikte på att möta våra vänner, på halva vägen. Sagt o gjort, hittade varandra, galet kallt, började regna. Planen att träffas ute i naturen, kändes inte längre som ett bra alternativ. Vi beslutade att åka hem till dem.

Säkert avstånd?

Vi tog ett ställningstagande, att vi kunde sitta på varsin ände av köksbordet o ha ca 150 cm avstånd inomhus. Tvätta händerna och följa rekommendationer i övrigt. Jag blir galen, så länge sedan jag träffade andra människor, överhuvudtaget..Visst jag är vuxen, men finns ändå behov av att skratta, ventilera åsikter och umgås, öga för öga.. Fick en underbar boost av detta meeting, med kaffe och tårta, middag och några glas rött.. Jag kommer att leva länge på denna känsla. Samhörighet med likasinnade.

Oro eller ej?

Min man sa i bilen på väg hem: Det där gick väl bra? Jag svarade, hur då? Det vet vi väl inte förrän om 14 dar, blev en högljudd diskussion, men han menade att jag inte ska vara alltför orolig, tröstande. Jag menar att det blir svårt att undvika överhuvudtaget detta smarta virus? Att , ja, man måste välja sina möten av människor. Men att tro att någon går säker, är orealistiskt. Däremot blir jag sjuk, så tänker jag, ”shit happends”, mina beslut och rörelsemönster och kontakter, blir avgörande? Maken är en ren skär optimist och lever i nuet och fångar dagen helt naturligt utan vare sig mindfulnesskurser eller meditation etc.

Han har svårt att förstå min oro, tänker att vi tar problemen som dem kommer, OM de inträffar överhuvudtaget? Tvärtemot mig som oroar mig i förskott och även ser olika scenarier och lösningar på saker o ting, innan de äger rum.. (ler). Så svårt att ändra om sig som människa, ser ju att , hans Carpe Diem – tankesätt mår man oftast bättre av, mindre stress och därigenom mindre krav på sig själv..

Genom dig ser jag Ljuset
– Lisa Ekdahl

Dig har jag sökt – dig har jag saknat
Din blotta närvaro har gjort att jag vaknat
Genom dig ser jag ljuset
Jag vill se med dina ögon
Jag vill se som du ser
Jag vill veta vad du tänker
Jag vill ge det du ger

Genom dig ser jag ljuset
För du ser det sköna skönare
Du ser det klara klarare
Hos dig är det varma varmare
Det underbara underbarare
Min enda bot var att bedöva mig
Se’n du kom får jag bot och du öppnar mig
Genom dig ser jag ljuset

Jag vill se med dina ögon
Jag vill se som du ser
Jag vill veta vad du tänker
Jag vill le som du ler
Genom dig ser jag ljuset
För du ser det sköna skönare
Du ser det klara klarare
Hos dig är det varma varmare
Det underbara underbarare

Genom dig ser jag
Genom dig ser jag
Genom dig ser jag ljuset

Då var det dags

Nu sitter jag utanför magnetröntgen och dricker kontrastvätska. Gått otroligt bra att handskats med läkarnas information och frågeställningar. Mycket tack vare min man, alla nära o kära, och mina förvärvade nycklar, för att styra mina val av negativa tankar.

Dricker kontrastvätska..

Sömnlös

Ligger vaken

Haft en kreativ dag, med att lära mig Twitter och Asana ,( ett planeringsprogram för dator o mobil) Sysselsätter mitt huvud, så mycket jag orkar. Försöker få bort min oro, men risken för en tumör i tunntarmen finns, enligt min journal. Tankarna flyr, ligger vaken.

Stillar min oro, vajar som axet i vinden.

Oro

Är riktigt orolig, men jag är ingen person som bryter ihop fullständigt, inte veta och att ha kontroll över min situation, blir jag rastlös och fort irriterad och arg. drar mig även, ofta undan från mitt sociala nätverk,

Imorgon (läs idag) ringer jag röntgen och hör när jag får komma på MR. Tror det är viktigt att få känna att man påverkar,