Vårtecken..

Små, små bevis på vårens ankomst, fjärilar som flyger, flugor som surrar, gäss som samlas och skränar. Solen som värmer med sina strålar, Allt känns så mycket bättre.

Kaffet smakar mer och lugnet, harmonin,

infinner sig, allting ser plötsligt mycket bättre ut, ger ett annat ljus på livet. Människan inom mig börjar vakna efter vinterns mer eller mindre ofrivilliga ide.

Årstidssaga

Sommarens okrönta drottning Flora,
försöker tappert,sina skyddlsingar ansa.
Nu siktar hon höstens vackre prins,
med håret på ända, som ett yrväder.

Prins Burr, som målar med stora svep, och byter skepnad på växter,
i höstens alla vackra jordtoner och färgsprakande gula,
oranga och röda färger. Han förbereder för Kung Bores antågande….

När kung Bore kommer med den första kylan,
visar han att snart är han här igen,
i sin vita skrud, täcker allt i sin omgivning,
i ett täcke av snö, naturen stannar upp, vilar.
Vill dra på vinterdvalan i det längsta

Nu är familjen åter samlad, lugnet har lagt sig
och Kung Bore myser över att ha sin familj åter.
Drottning Flora och barnen Burr och
Spira – vårens prinsessa, som väcker våren år efter år, i en glädjens dans…

/Lilla My

Glädje inför 1:a advent?

Nu är det dags för 1:a advent, den 29 november. Idag är det fredag och försöker att inte straffa ut mig själv. Glädjas åt varje rum och/eller sak som jag gör till det bättre. Unna mig pauser. Försöker verkligen se det positiva, men inte är det lätt. Har mycket negativ energi inom mig just nu. Behöver det glada budskapet och den ljusprydda december månad.

Har min (h)järnvilja att tacka för min livskvalité, inre glädje och lycka…

Utredningar

Är sedan många år tillbaka drabbad av sjukdom, allt började med en lungfibros, så nu när min medicinläkare skickade mig på röntgen och misstänkte lungfibros, så gick min oro i taket. Nu blev det så att lungkliniken skickade svar att de inte kunde bedöma röntgenbilden, hur stor el liten påverkan det är just nu på mina lungor, då bildkvaliteten var mycket dålig. Jag tänker spontant, varför i hela friden, gör de inte som förr, då man fick vänta tills röntgenläkaren godkände bilderna? Så nu är jag tillbaka på ruta ett. Känns inte okej. Hoppas verkligen att det går snabbt att få göra en ny röntgen.. Att inte veta vad som pågår i kroppen, gör mig stingslig, rastlös och rädd, för sjukdom… Tankarna förmörkas lätt..

Glömsk?

Fick skriva på ett papper i veckan hur mitt mående är just idag. En inte helt lätt uppgift. Då man/jag som multisjuk, anpassar min vardag för att klara av den..

Varje morgon, vid uppvakning så är jag helt frisk! Tänker inte ens på sjukdom, möjligen så börjar jag ana hur dagen kommer att se ut, när fötterna dinglar vid sängkanten? Där krockar ofta min knopp och kropp, huvudet vill mer än vad min lekamen, säger sig orka. Får ta beslut att kliva upp, mina pälsklingar hejar ofta på och får skratta igång min nya dag. . har min, sitter vid frukost och funderar, vad är det som är på agendan idag?Tittar i min mobilkalender och uppgifter som bör göras finns där. Visst finns det stunder med vemod, och tankar kring hur allt kunnat vara, om inte om fanns. (ler).

Varje dag flyter på i samma stil. Kvällen kommer och en ny morgon nalkas. Livet går på repeat..

Egentid

Är gräsänka åter igen. Min man skulle vara hemma hela sommaren, på jobb, sas det. Ovant för oss båda, att umgås varje dag. Men ändå nyttigt för vårt förhållande, tänker jag. Att inse att vi trivs att vara med varandra, men också att ha tid för oss själva.

Men nu blev det jobb på annan ort, ändå. Jag hoppas att han får vara ledig i sommar. Även om vi planerar att ”hemestra ” , så behöver alla vila…

LÄNGTAR EFTER DIG
I hjärtat finns ett rum som bara är för dig. Och var jag än tar plats så finns du här hos mig.

Jag hör din varma röst som inspelad musik. Jag lyssnar om igen för den är helt unik.

I mörker och i ljus ditt ansikte jag ser. Ur minnet tar jag fram de bilder där du ler.

Men bland allt du är för mig finns något svårt att bära – min längtan efter dig när jag inte har dig nära.
/Siv Andersson

Äntligen hemma!

Tänk vad livet kan förändras, av ett litet skitvirus. Jag törs knappt visa mig utanför dörren. Min man är knappt hemma pga coronaarbetskraftbrist. Men nu, äntligen efterlängtad långhelg tillsammans.

Bara vara hemma…

Vi planerar för att vara hemma i helgen, ganska skönt, faktiskt, göra det ombonat och förbereda inför sommaren. Hoppas att vädret tillåter målning/oljning utomhus.

Att vara hemma är nya stilen, umgås utomhus med nära o kära, i små grupperingar, distans nya ledordet..

(O)Tacksamhet

Haft svårt för att känna tacksamhet senaste tiden. Känner snarare, vemod, sorgsenhet, viss avundsjuka och bitterhet om inte om vore. Får verkligen jobba med mina tankar. Försöker distrahera mig själv med att göra kreativa lösningar.

Men min ryggsäck, är kvar fastän den kastats! Jante verkar ha plockat upp den och jag får tillbaka en massa skit, spelar i en ping-pongmatch, där jag verkligen får jobba för att gå vidare till final.

Vad är det som kommer fram nu då? Jag gick inte gymnasiet, nej men jag läste på KomVux 1-0 till mig! Inga barn, nej men det har jag kommit över, 2-0!

Inget jobb, sjukpensionär

Det är en stor börda! Att veta att man duger ändå, känna att det är så. Alltid leva på marginalen, stör både självkänsla och självförtroende! 2-1 Jante vet exakt, mina ömma punkter.

Allt detta är nonsens, inget jag kan påverka, därför förkastar jag dessa tankar, byter både boll och racket, tillåter mig att sörja att ett vanligt arbete inte i nuet fungerar, kanske aldrig? 3-1 bollen är nu min!

Så här håller jag på, timme för timme. Är skitjobbigt, vet inte varför jag behöver gå igenom allt en gång till? I och för sig med playforward-knappen intryckt, lite snabbare, men känns onödigt.

Kanske är det något som jag borde lära mig, innan livet kan gå vidare? Funderar ibland om man fastnar i samma spår av den anledningen? Vissa säger att det t om är meningen med livet? Att lära sig av det svåra och bli en bättre version av sig själv..

Dagens tacksamhet

Gläder mig över dessa små ögonblick av lycka från idag.

Vårtider..

Äntligen har snön lämnat tomten, vårblommorna tittar försiktigt fram. Ska försöka satsa både lite energi och pengar på att i höst sätta vårlök. Skänker sådan glädje.

Hittar gamla skatter

Rensade bort högt gräs i vår skogsdunge på tomten, i höstas, då jag anade, att det där, kunde finnas en liten vårblommande skatt. Tror att även påsk och pingstlilja, kan finnas där? Krollilja? Vi får se vad som överlevt, årtionden av ingen skötsel…


Vårtid

Vårtiden är här, nu

Vår tid, är nu, här

Nutiden är här, vår

Nu är vår tid här

Här är nu, vårtid.

/Lilla My

Ny dag

Nya möjligheter.

Vi vandrar på jorden längs med samma väg, men med olika förutsättningar/fordon redan från början..

Med passande nycklar till var o en,  inget rätt el fel, bara olika färdsätt.

Kanske någon tar en avstickare, går vilse el upptäcker att man rest mot ”fel” mål, men sett/lärt sig något fantastiskt ändå?Kanske något litet, stort om sig själv el andra?

Att leva är att dö en smula…

Hur stor glädje, sorg, lycka eller olycka man än har, så är livet utformat att vid varje dags fullbordan, så tar natten vid och vi får chansen att med vila, sömn, ett avslut via drömmens helande kraft.

Varje dag är en ny dag med nya möjligheter

Bryt upp! Bryt upp! Den nya dagen gryr.

Oändligt är vårt stora äventyr

Karin Boye
(1900-1941)

Organiserat kaos…

Så ligger jag nu igen, på vardagsrumssoffan, relativt nöjd med dagen. Försöker vara tacksam över att jag överhuvudtaget fungerade fysiskt idag. Har försökt att både tvinga kroppen, läs ryggen ska vara uppe och röra på sig. Men svårt med att få till en balans..

Har senaste tiden varit sysselsatt med att pyssla om mina odlingar, berett plats, klippt pelargoner, tagit sticklingar samt börjat att omplantera. Idag honungsmelon och diverse gurkor. Följer odlingsplanen..

Jord överallt..

Det bästa med att så frön, är när man ser det spirar i alla små tråg och ser hur det växer dag från dag..

Sämsta är all jord som kryper iväg… Tur att man glömmer år från år. Man vill bara minnas det roliga (ler)

Vårvintern en berg och dalbana..

Vårvintern är här…

Tidiga vårvintern, är för mig den jobbigaste årstiden, mentalt. Ofta efter en lång mörk tid av inaktivitet, självvald el ej..

Så börjar energin i själen spira, projekten matas inuti mitt huvud, men orken hänger inte riktigt med och hjärnan går på högvarv.

On/off

Får svårt att välja bort vad som är realistiskt att klara av. Blir irriterad av all oordning, Har en mycket tydlig on/off knapp. Säger poff som en ballong man blåser upp, för mycket..

Likadant varje år..

Så lätt att påbörja nya projekt, så enkelt att låta Jante dra ner mig i ett dåligt samvetegrop, för att jag gör något som är roligt.

Skedar

För den som inte vet, så är det mycket vanligt att den som har sämre ork, ofta pga sjukdom, har en förutbestämd energikälla per dag att förbruka. Något som Anna Westberg, Wellspect beskriver i artikeln. Har du koll på dina skedar?. Där det synliggörs hur det ofta är i den energifattiges vardag.

Borde ju gå att göra en ekvation på hur det funkar? Ha, ha. Mitt egna har jag, vare sig ställt upp eller löst. Allt beroende på ett otal faktorer, stress, daglig form, lån av skedar mm.

Välja viktigt..

Borde gå att få till en vardag, där balans mellan hushåll, trädgård, odling och övrig hobby? Ni ser, nämner inte ens min man, men han är med mig alla dar, i veckan. Även om jag inte, alltid, har honom på samma yta som mig. (Ler).

Den som har lösningen av vardagspusslet med för få skedar tillgängliga, får gärna sända mig ett svar…

Bakar

Tycker om att baka matbröd, just nu lär mig om att baka med surdeg..