I min coronaensamhet….

Börjar känna mig utanför, ser i sociala medier, de som ”hemestrar” med familj och vänner. Viss avundsjuka och förundran. Rädsla, råd att hålla avstånd 1,5 meter, verkar minska? Rätt eller fel? Inte vet jag? Känner vad jag vet, högst 2-3 st som drabbats av Covid-19?

Om jag inte hade min ensamhet, hur ensam var jag inte då.

Alf Larsen (1885-1967)

Beslutsam

Känner mig lite som en bakåtsträvare, men jag har beslutat mig för att hålla ut, tills det är klarlagt, att medicin , Remidivir(?) finns. Något som bromsar upp sjukdomsförloppet. om man, kommer till akuten, för Coronavirus. Allt för min vetskap av att plågas av bl a andnöd är väl beprövad..

Leva med, Corona

Allt handlar om att Leva med Corona?

Kanske, kanske är det falska, glädjens bllder, man ser i mediabruset? Människor runtomkring mig, gör så gott de kan, för att överleva? Handskas med sin coronaångest på sitt vis? Inget som syns på bild..

Alla har inte möjlighet som jag, att leva i stort sett, självkarantän och nästan vara hypokondriker? Utan måste för sin sk ”överlevnad” släppa på rädslor, för att få sin vardag att fungera?

Ledsen

Ledsen att jag överhuvudtaget låter ett skitvirus påverka mig, så svårt. Får mig ur balans och ser problem som inte finns..

Ledsen att vi i självisolering, överhuvudtaget behöver vara det. Att vi är många som är rädda för konsekvenser av att bli sjuka i Covid-19.

Ledsen att jag inte är ensam om det..

Tacksam för varje dag, i mitt liv.

Coronahypokondri…

Igår var jag ute mest hela dagen, i skuggan, kändes ok, visst svettades jag, fick lätt huvudvärk, men åt lunch och kompenserade och drack vatten, medicin i rätt tid o dos. En härlig dag som slutade med att streama ett avsnitt av ”Trädgårdgårdsmästarna”, innan sängen väntade.

Vaknade i morse med en tung känsla i kroppen, frös, törstig, tvingade mig ner till kylskåpet, där min medicin förvaras. Dosökade och blev plötsligt rädd för att jag skulle ha fått Covid-19..

Tror att det beror på min ovilja och fruktan över att min käre man, kommer att resa på jobb, i Stockholmsområdet till veckan. Bävar både för att han ska få corona och/eller dra det med sig hem..

Men i ärlighetens namn är jag egoistisk, tänker, här är jag i självkarantän och han åker på jobb i ett känt Covid-19 område! Surt sa räven….

Tänka optimistisk

Jaha, hur gör vi nu? Tänka ljust, ha tillit..

  • Köpa kylbox – behöver ej handla.
  • Handsprit
  • Medtag dryck.
  • Cigg?

Hoppas på att en viss flockimmunitet uppstått i Stockholm.

Dessutom har min man inte haft en sjukdag pga förkylning på över 15 år! Funderade i morse, varför? Kanske för att de har svetsvisir och det tydligen inte funkar att jobba m förkylning m hosta el snuva, dvs, alla stannar hemma, per automatik!

Dessutom nu, ännu mera..

Orkar inte gå ut, njuter i uterummet under fläkten. Jag verkar bli sjuk av för mycket värme. Denna gång bara lite vätskebrist och fryskänsla i kroppen, o huvudvärk, inget som inte vatten, ett täcke o en Treo klarar av att bota. Skönt, lugnet infinner sig …

Bara vara hemma.

Bara vara hemma, är, mig ett svårt dilemma.

Men Corona finns den just, här? Är så abstrakt så fjär..

Verkar finnas på institutioner, I Stockholm och Göteborg? Inte här bland gator och torg..

Ingen smittad jag känner, bland bekantas, bekanta  eller vänner..

Ovisshet och ingen som vet, är det värt att sitta här, i min ensamhet?

Likt strutsen, detta händer inte mig. Visst är det lite, väl mycket ståhej?

Intalar mig en falsk säkerhet, vill inte leva här i bitter asket..

Smyger mig ut, tar en Drive-in glass, hoppas ingen såg mig, tänker jag, krass

Tvättar händerna i min flyktbil, allt för att bli steril.

När ska detta få ett slut? Hur ska man orka hålla ut?

Ett skitvirus, kommit för att stanna? Önskar man någon kunde förbanna..

Jag är vuxen, myndig, går ej på krogen, lever mitt nya liv, här i skogen.

Om, när bli sjuk i Corona? Kommer hen mig från jorden utplåna?

Leva i ens egen apokalyps, alla gör olika, tankarna stryps.

Gilla läget, allt, släpper jag. Corona får hälsa på en annan dag.

/Lilla My

Ensam, tillsammans i kriget mot coronaviruset.

Äntligen hemma!

Tänk vad livet kan förändras, av ett litet skitvirus. Jag törs knappt visa mig utanför dörren. Min man är knappt hemma pga coronaarbetskraftbrist. Men nu, äntligen efterlängtad långhelg tillsammans.

Bara vara hemma…

Vi planerar för att vara hemma i helgen, ganska skönt, faktiskt, göra det ombonat och förbereda inför sommaren. Hoppas att vädret tillåter målning/oljning utomhus.

Att vara hemma är nya stilen, umgås utomhus med nära o kära, i små grupperingar, distans nya ledordet..

Fuck Corona!

Allt påverkas av Corona.

Bilen är sönder, grejerna har tagit evigheter att få hem, ifrån Tyskland. Ännu inte landat på utlämningsstället. Allting påverkas av Corona, leveranser av allt ifrån medicin till bildelar, verkar det som? Min man får jobba i princip hur mycket som helst, utländska arbetstagare, entreprenörer är fast, antingen i sitt land eller i Sverige och kommer inte in utan karantän till sitt hemland. Andra blir permitterade eller uppsagda från sina arbeten. +70 och riskgrupper ”stannar hemma”, övriga rekommenderas att hålla distans och tvätta händerna, som åtgärd, samt tänka sig för både en och två gånger innan man reser inom landet.

Coronafika.

Igår gjorde jag och min man en tårta, med tanke att göra en bilfika, med några av våra bästa vänner.. Sagt och gjort, en hembakt tårtbotten, vaniljkräm, sylt och banangrädde med marsipanlock över. Min käre make fick dekorera. (LOL)

Fuck Corona
Dekorerad med känsla

Åkte hemifrån med sikte på att möta våra vänner, på halva vägen. Sagt o gjort, hittade varandra, galet kallt, började regna. Planen att träffas ute i naturen, kändes inte längre som ett bra alternativ. Vi beslutade att åka hem till dem.

Säkert avstånd?

Vi tog ett ställningstagande, att vi kunde sitta på varsin ände av köksbordet o ha ca 150 cm avstånd inomhus. Tvätta händerna och följa rekommendationer i övrigt. Jag blir galen, så länge sedan jag träffade andra människor, överhuvudtaget..Visst jag är vuxen, men finns ändå behov av att skratta, ventilera åsikter och umgås, öga för öga.. Fick en underbar boost av detta meeting, med kaffe och tårta, middag och några glas rött.. Jag kommer att leva länge på denna känsla. Samhörighet med likasinnade.

Oro eller ej?

Min man sa i bilen på väg hem: Det där gick väl bra? Jag svarade, hur då? Det vet vi väl inte förrän om 14 dar, blev en högljudd diskussion, men han menade att jag inte ska vara alltför orolig, tröstande. Jag menar att det blir svårt att undvika överhuvudtaget detta smarta virus? Att , ja, man måste välja sina möten av människor. Men att tro att någon går säker, är orealistiskt. Däremot blir jag sjuk, så tänker jag, ”shit happends”, mina beslut och rörelsemönster och kontakter, blir avgörande? Maken är en ren skär optimist och lever i nuet och fångar dagen helt naturligt utan vare sig mindfulnesskurser eller meditation etc.

Han har svårt att förstå min oro, tänker att vi tar problemen som dem kommer, OM de inträffar överhuvudtaget? Tvärtemot mig som oroar mig i förskott och även ser olika scenarier och lösningar på saker o ting, innan de äger rum.. (ler). Så svårt att ändra om sig som människa, ser ju att , hans Carpe Diem – tankesätt mår man oftast bättre av, mindre stress och därigenom mindre krav på sig själv..

Genom dig ser jag Ljuset
– Lisa Ekdahl

Dig har jag sökt – dig har jag saknat
Din blotta närvaro har gjort att jag vaknat
Genom dig ser jag ljuset
Jag vill se med dina ögon
Jag vill se som du ser
Jag vill veta vad du tänker
Jag vill ge det du ger

Genom dig ser jag ljuset
För du ser det sköna skönare
Du ser det klara klarare
Hos dig är det varma varmare
Det underbara underbarare
Min enda bot var att bedöva mig
Se’n du kom får jag bot och du öppnar mig
Genom dig ser jag ljuset

Jag vill se med dina ögon
Jag vill se som du ser
Jag vill veta vad du tänker
Jag vill le som du ler
Genom dig ser jag ljuset
För du ser det sköna skönare
Du ser det klara klarare
Hos dig är det varma varmare
Det underbara underbarare

Genom dig ser jag
Genom dig ser jag
Genom dig ser jag ljuset

Förebyggande (akut)vård, av Coronaviruset…

Givetvis så gäller det att undvika att bli smittad och att så få som möjligt blir smittade samtidigt, så vården orkar med….

  1. Tvätta händerna..
  2. Stanna hemma när man känner minsta lilla symtom.
  3. Social distansering 2 meter…
  4. Skydda äldre och riskgrupper, inga besök till dem, samt att 70+ och riskgrupper tar eget ansvar.
  5. Inga onödiga resor i landet, gäller ”ALLA”. Varje resa ska ses över, så att det inte blir en alltför stor geografisk spridning i Sverige..

Förebyggande andning

Om man tror sig fått denna infektion, så kan man i första stund, börja med egenvård, för att undvika lunginflammation.. Ett av de vanligaste symtomen vid coronainfektion är andnöd. Det här kan du själv göra för att underlätta andningen!

Gör så här:

  • Stå upp och dra fem djupa andetag.
  • Du ska hålla andan i fem sekunder efter varje andetag.
  • Andas ut långsamt.
  • När du tar det sjätte andetaget ska du istället hosta till kraftigt, när du andas ut. Tänk på att täcka över munnen när du hostar!
  • Upprepa de sex andetagen en gång till.
  • Lägg dig sedan ner på magen och andas något djupare än normalt i tio minuter.
    Källa: SVT- Nyheter
Visar andningsteknik för att underlätta andningen..

Hjälpmedel..

Det finns även hjälpmedel framtagna speciellt för astmatiker och KOL-patienter, men även som brukar användas av de som har och har haft lunginflammation.

Aktuella presskonferenser – sker i nuläget dagligen..

Corona(o)ro..

Varit förkyld ca 4 veckor(?) i lättare feber som kommer och går, lätt ont i halsen, huvudvärk, haft hosta, snuva, värk i kroppen, trött, Nu satt sig lätt i luftrören, symtom som jag nästintill alltid får, vid virus…. Corona? Nja, det tror jag inte, men jag har satt mig själv i extra isolering… Men min man tror inte på att distansera sig från mig, orkar inte tjata….

Mediabrus


Sitter i nuläget och ser på ” Helgstudion”, de tar upp om hur Coronasmittan sprids i Sverige och världen. Borde nog ta en paus från eländet? Vill ändå försöka få kontroll över en situation som är kaosartad..Detta kommer att bli som ett långt maratonlopp. Hur ska jag kunna få tillbaka min lust att umgås igen? Talas om 1-2 år innan det lugnat ner sig?

Så denna mediarapportering som berör mig och hela svenska folket (läs världen), tar fruktansvärt mycket energi. Lever med en man som i sitt jobb inte går att distansera sig för att klara av sitt arbete,tack o lov, mestadels utomhus, reser dessutom till och från andra orter i Sverige. Då han kommer hem är jag supernojjig. Knappast undgått någon att jag tillhör riskgrupp?

Det här med att följa media, har jag undvikit i några år, för mycket är så negativt, uppdaterar mig ca en gång per vecka, för att inte ta in för mycket negativ energi i huset. Vet hur jag funkar, tänker för mycket på den aktuella världsbilden och mår dåligt över den..

Ta hand om de äldre, äldre..

Anders Tegnell
Folkhälsomyndigheten

Välja glädje…

Försöker välja glädje, satsar på att undvika Coronasmittan och att det kommer att lyckas. Att alla mina nära och kära, Sverige drabbas lindrigare än vad som förutspåtts. Tänker på min gamla mor, alla äldre, både med och utan underliggande sjukdom, övriga riskgrupper.. Alla egentligen.. då flockimmunitet är det nya ordet som man lärt sig… minst 60% av befolkningen bör smittas innan det uppnås mindre spridning av Covid19..

Stängde av TV:n, satte på ”Dansbandskanalen”, bara positiva låtar, får lust att dansa, (ler). Dricker kaffe med grädde, lyxar till det. Skickat min käre man till staden, för att handla i affär, apotek och djurbutik.. Han har fått dra ett extra stort lass i Coronatider, jobbar istället för holländare, som sitter fast i sitt hemland, dessutom ca 60 timmar i veckan, hemma ca 18 på fredag, tillbaka på sin nuvarande arbetsplats på måndag igen..

Vardagshjältar


Han liksom så många andra, ligger i frontlinjen för denna kri(g)ssituation, som jag tycker vi kan kalla det.. Känns som om viruset får gå bärsärkagång bland de friska som ännu jobbar och i andra ledet står sjukhuspersonal, med skyddsutrustning, för att rädda de som räddas kan.. Så många hjältar som finns ibland oss, som ställer upp, trots rädsla, uppvisar mod…

Min tro till det svenska samhället är mycket stort, vi är välutbildade, välinformerade, oftast källkritiska och av tradition föreningsmänniskor, så gruppen, lagets bästa är förankrat i folksjälen. Att vi använder oss av vårt egna, folkvett som Stefan Löve’n sa häromdagen..

Vi lever i en demokrati, med yttrandefrihet och den fria viljan som en stolt vajande svensk flagga vittnar om..

Vitsippan ett vårtecken
Längtar tills ”Vitsippan uti backarna står”

Corona närmre..

Corona börjar outhärdligt krypa närmre. Är inte längre ”där borta”. Känner starkt för alla som intensivvårdsbehandlas i Sverige,  nu mestadels i Stockholm. (26 mars 2020)

Själv varit så dålig i lunginflammation att respirator varit väldigt nära. Fruktansvärt att inte få åt sig syre.

Det ingen talar om,(?) är att efter intensivvård, krävs det ofta rehabilitering, hemma eller på sjukhus. Så det blir ytterligare en aspekt på det hela.

Sitter i nuläget i självisolering, men gick själv på lokala matbutiken och hämtade paket och småhandlade. Kände mig lite som en brottsling.

Tänk när vi får komma till sans , sluta med social distans.

Umgås med våra kära, kramas vara nära.

Välja glädje i svåra tider

Överfalls av mer eller mindre skräckscenarior verkliga o gissade av experter och media. Känns som man medverkar i en av huvudrollerna i en surrealistisk b-film i apokalypsogenren…

Självisolering

Har de senaste åren hållit distans i förkylningstider, vaccinerat mig och ändå mycket ofta varit i behov av akutsjukvård.

Är rädd att min nuvarande självisolering, bara bromsar förloppet? Min tanke och förhoppning är att alla kommer att få vård då det krävs.. Tror många inte förstår allvaret?

Fokus på framtid med glädje i bakfickan..

Ändra fokus…

Tagit fram mina liggande kursbrev, för att lära mig mer om poesi samt för att lyfta blicken och fokusera på livet i detta nu..

Ta hand om er!

#anticorona- tillsammans mot Corona