Är glaset halvtomt eller halvfullt?

Ska man vara glad o tacksam för att man äntligen orkar läsa ett kapitel storstil i en bok, eller ledsen för att inte orka läsa fler sidor, eller måste läsa om halva kapitlet nästa dag igen?

Är glaset halvfullt eller halvtomt? Givetvis känner jag stor tillfredsställelse att kunna läsa det skrivna ordet igen, att minnas vad som står, även när boken läggs undan. Även om det bara är för en kort stund

Bloggen .

Just nu är det tjock dimma i mitt huvud, försöker finna glädjeämnen, som nu med läsningen att det faktiskt lossnat. Att jag har en blogg, som ger mig solsken i tillvaron.

Men lite oroar och roar det mig, att inte helt säkert veta om jag upprepar mig i tid och otid? Då mitt närminne krånglar nu och då. Sedan, har det betydelse överhuvudtaget?

Flora, mitt orangeri o trädgård

Har ett orangeri med tillhörande trädgård, som har smeknamnet ”Flora”. Ett mindre paradis, där jag vistas minst 6 månader per år, en stund varje dag. På sommaren är det som att ha sommarhus på tomten. Tacksam för det.. Önskar att jag varit frisk, då hade det varit perfekt med allt, tänker jag ibland, men hade det varit så, skulle nog livet och mina värderingar och handlingar till dags datum sett annorlunda ut? Jag får helt enkelt vara nöjd och njuta av det som är.. ler..

Hälsan..

Nej, hälsan står mig inte bi. Mentalt mår jag dåligt av hjärnans virrvarr, pga kroppens ständiga påfrestning av virus o bakterier sedan början av året. Å andra sidan känner jag stunder av ett själsligt välbefinnande, landat i tillvaron.

Syrenhortensia skänker glädje varje höst.

Melankoli dagens melodi..

Har börjat få tillbaka min en energi och lust att göra saker.  Men hjärnan orkar inte hänga med. Jättekonstig känsla. Minnet och logiken, kognitiva förmågor, kroppsfunktioner, sviktar eller blir stundtals helt borta. Är tacksam för mitt goda,  ärftliga humör, varje dag är ny med nya möjligheter,  har svart galghumor till hjälp.

Men har givetvis , som idag,  en stor sorg och besvikelse att jag är fattig sjukpensionär, och inte nämnvärt, kan påverka min situation. Vill inte belasta mina vänner och anhöriga,  med svarta tankar. Vet att det är dagsformen som avgör hur mörka eller inte de blir. Det är ibland svårt att välja glädje och tycka att allt är toppen. När det inte är det, men det får vara så. Bara sakta ner tempot och försöka ta allt med jämnmod ändå?

Ligger påklädd på sängen, tänker använda min järnvilja idag. Vet inte riktigt hur det blir sedan. Men det är stressande att se ”eländet ” också. Nu måste jag äta,  glömt bort det…

Låt varje hopp få gro

Ljus kan bli till mörker
så obönhörligt fort
och allt som verkat litet
blir uppslukande stort

Tiden blir en fästning
där varje litet val
är inlåst och förstenat
och göder samvetskval

Minnesbilder spelas
på nytt och om igen
i drömmar och i tankar
betvivlas sanningen 

Mörkret verkar evigt
och ljuset fjärran bort
glädjen oåtkomlig
så obeständigt kort

Bevara då en ljusglimt
låt varje hopp får gro
längst in i all förtvivlan
finns frön av framtidstro

©JessicaMarieOlsson2015

Allt kommer tre och tre..

Är oftast inte skrockfull, men när det gäller saker som går sönder eller funkar mindre bra, är min erfarenhet att olyckan kommer i triss.

Igår eftermiddag gick jag som vanligt en runda i trädgården. Bestämde mig för att skörda, kryddor, blast och örter, för att göra sellerisalt. Tog god tid på mig att sortera, skölja och klippa i mindre bitar. Startade mixern, hällde ur i en rostfri hink. Fyllde på med ytterligare stjälkar och blad. Mixern startade inte, då började bekymren hopa sig!

Var hyfsat lugn till att börja med, tog fram stavmixern, blad javisst, stjälkarna frasades bara nämnvärt och resten blev en tjock gröt. Hämtade Blendern, provade den, nja, blev mer smoothie än mixat..

Gaaaa, då brast mitt humör, hade lust att kasta allt på komposten. Men beslutade att försöka lösa situationen, använde stavmixern i omgångar tills jag var nöjd. Det som normalt tar 5-10 minuter med en hushållsmixer, tog nu ca 2 timmar. Till slut tog min man över och la upp grönmassan på bakplåtspapper i torken. Tack och lov…

Avloppet i köket

Jamen, andades ut, äntligen klar. Bara disken kvar. Började skölja ur alla kärl, vattnet rann inte undan. Åhh, vad less jag blev. Försökte rensa silen, hällde i bikarbonat och ättika. Hett vatten, men inget funkade. La ner det projektet, min man lovade att fixa nästa dag( läs idag) . Tog en dusch, blev en tidig kväll..

Värmepumpen

Under förmiddagen har jag tvättat ylle, gick in till badrummet och uppmärksammade att elementet var hett! Kändes fel, då jag vet, vilken temperatur som är inställd. Knas med värmepumpen, drygt som attan?  Minnet fr igår, fanns kvar, då typ allt krånglade.  Drack en kopp te.  Tog mod till mig, upptäckte att kompressorn inte var igång. Lyckades fixa till inställningarna, så nu ska det vara fixat. Känner mig glad och stolt.

Allting ordnar sig

Denna gång, är det varken speciellt dyrt eller mycket arbete som krävs för att få ordningen återställd. Mest tålamodet som prövas. Och möjligen humöret.

Gud give mig tålamod att finna mig i sådant jag inte kan förändra, mod att förändra sådant jag kan förändra och vishet att skilja det ena från det andra.

Friedrich Christoph Oetinger