Både i stort och smått, upplever jag att det som först kan se illa ut, t om katastrofalt, visar sig om inte ögonblickligen så senare, när man tittar tillbaka, att något positivt kom ut av det..
Gul? 
Gul morot!
Livets lärdom?
För min del, har en eländig sjukdomshistoria, som jag gott och väl kan varit utan. Men så mycket lärdom om livets alla sidor som givits mig. Menar inte att vare sig vara klämkäck el martyr. Utan tänker faktabaserat. Ändrat många av mina tankesätt och sätt att vara.
Livslång nöt att knäcka?
Min klart största utmaning som alltid kommer åter. Är att ta hand om mig själv. Att hushålla med min energi och tid så att jag får må bra. Om jag är i fas med mig själv, sprids min aura och livsglädje vidare till min omgivning, och de slipper vara orolig och enbart positiva vibbar är i omlopp
Livets lott?
Kanske alla har sin egna uppgift att lösa? Lättare förr, då det mer eller mindre, var ett kall, att vara sitt arbete, en livsstil? Idag skiljer man ju på jobb och fritid. Har man en känsla av att något är fel i tillvaron. Tänker jag att det är mycket viktigt att lyssna på den signalen.
